Juridiken kring videospel (i denna artikel används för enkelhetens skull termen videospel för alla digitala spel, oavsett vilken plattform de spelas på) är mycket omfattande och nykomlingar inom spelutveckling kan bli överväldigade av de många avtal och rättigheter de behöver behärska för att kunna arbeta professionellt i dataspelsbranschen. Samtidigt får antas att de flesta spelutvecklare är gamla gamers som redan kommit i kontakt med viss juridik, t.ex. end user license agreement (EULA). Avtalen inom dataspelsbranschen skrivs med fördel på engelska, främst för att den önskade marknaden för videospel sträcker sig utanför Sverige. Det är viktigt att redan på ett tidigt stadium vara proaktiv när det gäller spelets skyddsmöjligheter. Vad är då särskilt viktigt att tänka på?
Krävs någon licens för spelets innehåll?
Om innehållet i ett videospel är skapat helt av spelutvecklaren, eller av någon som är anställd av spelutvecklaren, krävs inga licenser från tredje part beträffande spelets innehåll. Den spelutvecklare som däremot vill basera sitt videospel på tredje parts immaterialrätt, t.ex. manuset till en känd film eller tv-serie, behöver en licens från tredje part.
Ibland kan en spelutvecklare vilja integrera tredje parts immaterialrätt, t.ex. ett känt varumärke, i sitt eget spel för att göra spelet mer realistiskt. Det kan t.ex. handla om användning av kända bilmärken i ett bilspel, eller emblem från fotbollsklubbar i ett fotbollsspel. Trots att bilmärkena eller emblemen endast utgör detaljer och ofta har en underordnad betydelse i spelet krävs en licens från tredje part, dvs. rättighetsinnehavaren, för användningen.
Att erhålla licenser från tredje part kan vara kostsamt och ibland svårt att få. Uppsidan är att spelet genom bokens, filmens eller tv-seriens redan erkända popularitet kan nå en större publik än ett spel utan igenkänningsfaktorer.
I sammanhanget kan nämnas att idéen till ett videospel aldrig kan skyddas, t.ex. idéen om att spelaren ska följa en tråd eller rädda en prinsessa. Man får emellertid inte kopiera någon annans spel rakt av. Vem som helst kan göra ett spel om zombies, men den som vill basera spelet på manuset till ”The Walking Dead” måste emellertid införskaffa en licens från rättighetsinnehavaren.
Immaterialrättsligt skydd m.m.
En spelutvecklare som baserar sitt videospel på eget material får förlita sig på ett samspel mellan olika skydd.
- Upphovsrättsligt skydd för figurer, symboler, spelets utseende, programkod, musik m.m. I Sverige krävs inte någon registrering för upphovsrättsligt skydd, utan skyddet uppstår i och med att verket (figur, programkod, musik etc.) skapas. En förutsättning för skydd är att verket i fråga är originellt. Det görs emellertid inte någon kvalitativ bedömning om ett verk är skyddsbart eller inte, utan verket presumeras vara skyddsbart tills motsatsen bevisas genom dom av domstol. Det är inte ovanligt att en spelare tillåts att själv sätta ihop spelfigurens utseende, eller skapa eget material i spelet. Det kan i dessa fall vara lämpligt att reglera upphovsrätten till material som skapas av användaren i spelets EULA.
- Designskydd för figurer och symboler. Designskyddet, som fås genom registrering, kan existera parallellt med det upphovsrättsliga skyddet. För skydd krävs att designen är ny och särpräglad, den får alltså inte offentliggjorts innan registrering. För den spelutvecklare som behöver presentera sitt spel för potentiella samarbetspartners bör använda sig av ett sekretessavtal, för att förhindra att offentliggörande sker i lagens mening.
- Varumärkesskydd för spelets namn och logga. För varumärkesskydd krävs att namnet eller loggan – dvs. kännetecknet- är särskiljande för den produktkategori som videospel hör till. Ett namn får inte heller vara beskrivande. Det skulle t.ex. bli svårt att skydda namnet ”Videospelet” eller ”The Videogame” för ett videospel. Ju mer fantasifullt, desto bättre. Det ligger i en spelutvecklares intresse att så snart namn har bestämts kontrollera att det inte redan används av någon annan näringsidkare. Därtill bör domännamnet registreras omgående.
- Patentskydd för vissa tekniska funktioner i spelet. För skydd krävs kortfattat att det är fråga om en ny teknisk lösning på ett problem. Programkoden kan som framgått endast skyddas genom upphovsrätt.
- En spelutvecklare som inte vill att information om spelet, t.ex. vad spelet handlar om, spellogik, design och teknik, ska spridas utanför en viss krets innan spelet är ute på marknaden, bör använda sekretessavtal, s.k. non disclosure agreements, när spelet kommuniceras med potentiella investerare eller andra samarbetsparters.
Videospel har som framgått många möjligheter till skydd. Därutöver tillkommer viktiga frågor om licensavtal, distributionsavtal, merchandisingavtal etc. Alla dessa bitar är viktiga för en spelutvecklare som vill skapa en bra ekonomisk grund för fortsatt produktion och fruktbara samarbeten över gränserna.
Vill du veta mer om speljuridik, kontakta Kathrine.
