Affärsjuristen informerar denna vecka om hur vi träffar avtal.
Ett företag ingår sällan muntliga avtal och sådant bruk är heller inte att rekommendera då den skriftliga formen är för oss affärsjurister ett bra bevis vid en tvist. Det skriftliga avtalet behöver emellertid inte bestå i ett av båda parterna signerat dokument. Det kan ske per brev eller e-post då den moderna tekniken idag möjliggör att avtal träffas direkt via datorn.
I ryggen har vi vid svenska avtalslagen från 1915. Avtalslagen anses idag, av naturliga skäl, som föråldrad men dess grundmodell är vad vi har att förhålla oss till. Grundmodellen utgår från att den ena parten avger ett anbud som är bindande under den s.k. acceptfristen. Vill motparten ingå avtalet måste denne meddela anbudsgivaren detta före acceptfristens utgång. Föreslår anbudstagaren förändringar i anbudet anses detta som avslag i förening med nytt anbud. Den ursprungliga anbudsgivaren blir alltså anbudstagare och måste, för att avtal ska komma till stånd, acceptera anbudet före (den nya) acceptfristens utgång. Enligt denna ”ping-pong-modell” kan parterna utbyta anbud med varandra fram till dess antingen en ren accept föreligger eller att det sista anbudet förkastats.
För att inte råka ut för obehagliga överraskningar så betänk följande:
Anbud är bindande
Den som gör affärer gör klokt i att alltid i korrespondens med andra klargöra om ett erbjudande är bindande eller inte. Icke bindande anbud bör förses med texten ”utan förbindelse”, ”utan obligo” eller liknande uttryck.
Ändring av anbud
I avtalsförhandlingar som syftar till ett undertecknande av en skriftlig handling bör parterna vara medvetna om att förhandlingsbud som utväxlas kan komma att tolkas som bindande anbud enligt avtalslagens modell. För att vara säker på att inte bli bunden före undertecknandet bör part uttryckligen och skriftligen ange detta (s.k. avtalad skriftform).
Passivitet
Avtalsförhandlaren bör alltid se till att rätta till eventuella misstag och missförstånd och inte låta motpartens ståndpunkter och antaganden stå oemotsagda. Ett exempel är om avsändaren av en oren accept i själva verket trodde att accepten var ren, dvs. överensstämde med anbudet, blir motpart, som måste insett detta, bunden av accepten om han inte reagerar utan oskäligt uppehåll.
Vill du veta mer kontakta, Jan Erik
